KULTUR & NÖJE

http://dt.se/1.2848285

Upplösta landskap

Måleri

Borlänge biblioteks utställningshall

Utställningen pågår till och med 29 januari

BORLÄNGE

Konstnär Åsa Peck målar landskap i olika grader av upplösning. Inspiration hämtar hon från Bergslagen. Månaden ut visas hennes konst på Borlänge bibliotek.

Åsa Peck, som är född i Uppsala och boende i Västerås har utbildat sig inom måleri och textil vid Göteborgs universitet. Dessutom har hon en examen från University of Massachusetts i USA inom måleri, teckning och litografi. I 15 år har hon ställt ut flitigt i Sverige och även internationellt, bland annat i Paris, Pisa, Berlin Tokyo och New York.

Motiven hon visar i Borlänge har hon hämtat inspiration till i skogarna runt Norberg där hon tillbringat mycket tid i sin mormors hem.

Minnen av gruvhål, vattendrag, stigar och täta skogar blir till abstrakta verk byggda i många lager som hålls samman av enhetliga färgskalor. Röda kulörer, gula eller blåa. De senaste är uppbyggda i naturtoner där hon skickligt utnyttjar materialet. Färgens rinningar och strukturer blir intryck av dimbankar, vattensamlingar och skogslinjer.

Hon arbetar i serier, i bland ingår fyra-fem verk, oftare handlar det om ett par som samspelar med varandra i uttryck och teknik. I vissa fall arbetar hon med täta färgfält med skarpa linjer, i några av verken är färgerna transparenta, formerna organiska och liknar textila kompositioner.

I ett par av målningarna har hon valt att arbeta mer föreställande, som att hon vill hjälpa betraktaren på traven, med markerade siluetter av träd eller vatten. För mig tillför det inget till verken.

Pecks upplösta kompositioner klarar sig utan tillägg i kraft av skickligt måleri med starkt driv och tydlig rytmisk känsla.

Cecilia Ekebjär, dt, Dalarnas Tidning

023-936 23cecilia.ekebjar@dt.se

KULTUR

•

Landskap i upplösning

BILDKONST

Intresset väcktes redan i barndomen när hon vistades hos sina morföräldrars stuga i de djupa bergslagsskogarna. Det syns inte minst i hennes färgval. Det finns en palett av både roströda element, grågröna formationer och brun jord. Det finns något dunkelt här, något outsagt, mystiskt och oåtkomligt.

Recension 2014-01-15

Åsa Peck – måleri

Utställningshallen, Borlänge bibliotek

11/1-29/1

Bergslagens natur står ibland som en mur framför dig, ogenomträngliga, skuggkastande och framkallar en stämning av upplösning, en jakt på det förflutna, här någonstans finns ödeshus, igenvuxna stigar, fragment av liv och rörelse i övergivna gruvlavar och svindlande gruvhål.

Åsa Peck avbildar inte utan söker sig i stället fram med hjälp av egna inre bilder, abstraktioner som väcker nyfikenhet. Hon målar gärna i stora format, koncentrerar sig på strukturerna, formerna, gör olika slags versioner, flyttar om, skapar olika ytor. Åsa Peck skildrar årstidernas växlingar, förmedlar olika stämningar som om Bergslagen var ett eget levande väsen, både stark och svag på en och samma gång.

Hon låter färgen flöda ut över målningarna, den hittar sina egna vägar i olika rännilar. Utställningen består av en svit målningar på sammanlagt 17 stycken. I slutet av utställningen blir landskapen mer tydliga, synliga, rent av figurativa. Det är som om konstnären stått på en kulle eller ett berg och ropat dem till sig.

Åsa Peck har ställt ut på olika platser i Sverige men även visat sina målningar i olika internationella sammanhang, bland annat i Paris, Barcelona, Berlin, Tokyo och New York.

Ulf Lundén, Dalademokraten

ulf.lunden@daladem.se 

     

"Åsa Peck målar landskap på gränsen till upplösning...Bilder som ännu utsänder upplevelsen av natur men med en reduktion som lösgör det ur sin traditionella historiska fångenskap. Man kan säga att hon på ett elegant sätt utesluter tyngden och skapar en sorts virtuell lätthet som känns tilltalande...Hon är en driven målare och skicklig mönsterkonstruktör. Känsligt abstraherar hon landskapsutsnitt till dekorativa storheter."

                                                         Stefan Nilsson, Närke Allehanda, Galleri Karlslund

"Här ställer Åsa ut Bergslagsvariationer. Med målningar och installationer skildrar hon Bergslagens väsen, skogsmörkret, vattenblänket, malmen, mossan, kolet, vattnet, elden."

                                      Birgit Ahlberg-Hyse, Sala Allehanda Aguelimuseets utställning

"Åsa Pecks landskapsbilder har också en skön harmoniserande verkan på betraktaren...Spänstiga, spänningsfyllda rum bjuder på rikt genomarbetat samspel mellan sammanflätade former."   

                                                                                    Kristina Mezei, Wirsbo konsthall

"För det mest gripande blir ändå det realistiskt igenkännbara - en brinnande röd solnedgång över hygget eller rostbruna löv mot närliggande nyanser i grönt.Tjärnen som anas och stenarna som blänker till... Åsa Peck utnyttjar för övrigt triptykens möjlighet imponernande vackert och fantasiretande i de två verken Bortom tallarna och Blå Maria."

                                                                        Ann Lystedt, VLT, Konstnärsföreningen

"Naturlyrik i trådsmala målningar. Det första som slår mig på Åsa Pecks utställning på Konstnärsföreningen är de starka dekorativa effekterna."

                                                                                                   Kristina Mezei, VLT

"Konstnärlig kvinnokraft"

                                             Alf Claesson, Alingsås tidning, Nolhaga slott

"Åsas konst är exempel på konst som utforskar människans ande. Den är ett kommunikationsverktyg som människor använder för att stiga in i det undermedvetna, för att resa i sökning efter inre balans."

                                                                        Riccaro Baldelli

"..sköna målningar av Åsa Peck."

                                                 Lasse Olsson, Västerås tidning

Modet att släppa taget

(hela texten)

KONST

Galleri Karlslund

Åsa Peck

Graden av abstraktion handlar om modet att släppa taget om verkligheten och ändå behålla den

Asa Peck målar landskap på gränsen till upplösning. Just så är hon något av en efter- eftermodernist som söker inspiration i en äldre målerisk tradition men med delvis nya utgångspunkter.

Det finns i hennes sätt att måla även resonanser från Lennart Rodhes bildvärld. Det är inte förvånande eftersom även han hör till samma bildtradition som Karl Axel Pehrson.

Att jag uppehåller mig så mycket vid möjliga referenser och inspirationskällor beror möjligen på att hela Åsa Pecks utställning är en sorts didaktisk redovisning av hur man kokar ned ett synintryck, ett infångat traditionellt landskapsmotiv, till minsta meningsbärande nämnare. Bilder som ännu utsänder upplevelsen av natur men med en reduktion som lösgör det ur sin traditionella historiska fångenskap. Man kan säga att hon på ett elegant sätt utesluter tyngden och skapar en sorts visuell lätthet som känns tilltalande.

 

Bildmaterialet på utställningen går från klassiska känsliga pastellstudier av natur, träd, blad, en bäckravin, över målningar som ännu hör till en föreställande bildtradition (som kan kännas mer än genomtröskad) fram till det ögonblick när naturens element blir eleganta byggstenar i en sorts inre geometrisk symfoni med olika koloristiska valörer som tongivare.

Särskilt iögonfallande är hennes maner med triptyker. Totalbilden är uppdelad i tre bildfält som ramats och hängts med en liten distans mellan sig. Bilduppdelning där delbilderna ligger kant i kant har en laddning i sig, men när delarna särskiljs så här uppstår egentligen något annat - en effekt av att stå vid ett tredelat fönster och titta ut mot ett naturrum.

Den tredimensionella effekten blir snarare aktivt rumslig vilket direkt inbegriper betraktaren. Det är en skillnad som är viktigt eftersom Åsa Pecks abstrakta figurativa bilder är gjorda med en teknik som liknar collagets. Hon ströpplar färgen i skikt på målningarna Ibland maskar hon dessutom av för att underliggande fält skall lysa klart som ljusbrunnar i det annars stoffliga som genomsläppliga färgytor erbjuder. Hon bygger en platthet som ändå har kropp.

Hennes bilder är också enligt konkretistisk metod en dekorativ yta i sin egen rätt utan bildrum, men kan även läsas som en tredimensionell gestaltning. Det är förstås inget nytt men det ar mycket habilt gjort om än en smula ödsligt. Det finns en tyst ensamhet över bilderna

Hon är en driven målare och en skicklig mönsterkonstruktör Känsligt abstraherar hon landskapsutsnitt till dekorativa storheter. Man kan rent av tala om mönster, vilket inte är gripet ur luften. I hennes mer än imponerande register av konstnärliga utbildningar ryms även en textil examen.

STEFAN NILSON, Nerikes Allehanda

"Åsa Engström-Peck visar en mörklagd ryggstudie och ett övertygande flickporträtt"

                                                                    Lass Lassen, Västerås Konstmuseum

                                                                 

"Åsa arbetar med en intensiv kolorit. Bilderna hämtar sin inspiration från naturen. Naturens former ger utgångspunkten för ett skapande som inte är avbildande utan söker former"

                                         Vid utnämnandet till Västerås Stads Kulturstipendiat

" en elegant triptyk med tre avlånga målningar där färg och form antyder landskapsmotiv visar tydliga japanska influenser"   

                                                                                      Kristina Mezei, VLT

" En danslek med färger. Åsa Peck tar ut svängarna i sina målningar från senare år. Spåren av rörelse dansar över ytan och färgfläckarna ordnar sig i virituella rum...Det är ett glatt och lekfullt måleri."

                                                      Kristina Mezei, VLT, Västerås Konstnärsförening

"En kreativ problemlösare med glimten i ögat"

                                                                        Evelyn Östgaard